gotta pic enough lettuce to support my shoefetish

det visar sig att jag har ett tresiffrigt belopp kvar att spendera fram till löning, den 25e. vad roligt det skall bli, att prioritera bort allt jag älskar, med tanke på att jag inte har några pengar. alltså kläder, mat, sprit och underhållning.

jag förstår faktiskt inte hur folk klarar sig på studiebidrag eller csn. speciellt skitbidragen man fick under högstadiet och gymnasiet. det är väl knappast rimligt för någon att leva på knappa tusenlappen per månad, när man passerat tolv år? jag menar, bara en fika med vännerna går på åtminstone hundra spänn. en lunch eller middag ute likaså (eller hemma också för den delen, eftersom att de sifforna är ganska lika tycker jag). det är en knepig ekonomisk situation, helt klart. det är inte precis lockande att börja plugga igen, när man tänker siffermässigt.

jag förstår att det handlar om att välja vad man vill lägga sina pengar på. vad man först och främst behöver, men också vad man gör för sin egen skull, för sin egen uppskattning. så, jag har räknat ut vad jag framförallt måste lära mig under dessa förbannade tolv dagar jag har framför mig: inga småköp. en tidning på pendeln, exempelvis. inga impulsköp. nej nej nej, det har jag bara inte råd till. lägg undan den där tröjan och sov på saken, istället för att slita med dig den hem utan att ha prövat ens. lära mig att fönstershoppa. det ska vara lärorikt, har jag hört. men att lära mig att låta bli, är något jag helst inte vill. samla mina mynt. det är mer pengar än vad man tror, när man inser att man kan handla ett helt mål tack vare tior och femmor. skaffa en generös pojkvän. för att slippa tänka på problemet alls.

man hade ju kunnat hopppats att hela inlägget i själva verket är ett skämt...