tre

tre sanningar om mig

1. jag lider av tourettes syndrom.

få er inte för att tourette bara är en sjukdom där personer skriker HORFITTA rakt ut i luften, utan en aning om att de ens gör det. under rubriken tourette ingår nämligen ett antal sorters av ticks, varav mitt också gör. ja, det stämmer. denne har ticks. dock har jag under årens gång lärt mig att kontrollera det, mer eller mindre (ticks går aldrig att kontrollera, men jag kan förebygga "utbrotten"). därför vet ytterst få om att jag har det, då jag ser till att sitta på mina händer bland annat, när jag har personer omkring mig. när jag är ensam i ett rum däremot kan jag gå loss, haha.

2. jag älskar närhet.

jag är nog av alla mina kvinnliga vänner, den som pratar minst om känslor. alltså, känslor känslor. känslosnacket är helt enkelt inte min grej (men bannemig, vad mycket mer jag pratar nu jämfört med två-tre år tillbaka). däremot dör jag för närhet, överdrivet mycket. mysiga hemmakvällar på soffan, med fysisk närhet. det får mig att må bra, vem gör inte det?

3. jag tycker att jag är smartare än de flesta.

jag ifrågasätter saker och ibland uttrycker jag mig inte på det mest vältalade sättet. jag kan definitivt inte allt, men jag har förmågan att formulera mig och få min mening sagd. jag kan diskutera och föra en vettig konversation utan att känna mig överkörd. jag kan argumentera och kritisera både skriftligt som verbalt, och jag är realistisk.