tired gal, jag ger er fingret

det är tydligen en jäkla konst att bevara en relation med sina/sitt ex. tro mig, det har jag fått höra. personer som har försökt lära upp mig hur jag ska hantera övergången med a: att gå från förhållande, till att se varandra som vänner. om ens det. ledsen, men fuck you. huruvida ni har handskats med era tidigare förbindelser och passage låter jag stanna där. det är ni. vissa har lyckats kontrollera och bibehålla gemenskapen, medan andra knappt kan se den andre i ögonen längre. jag har sagt att jag och a fortfarande har en stark relation, som jag uppskattar sååå högt, och ack vad glad jag är för det. fortfarande hörs vi av när vi känner för det, och om jag behöver honom så vet jag att han finns där. inte bara för att visa våra tidigare känslor respekt, utan för att även i nuläget vörda varandra. jag vill inte tappa honom helt och hållet, han betyder alldeles för mycket för mig för det. än så länge har vi skött allting väldigt smidigt och enkelt, och det funkar superbra. han är en stor länk i mitt liv de sista åren, ingenting jag vill glömma eller förtränga. så, med andra ord behöver inte personer komma fram till mig ute på krogen och ifrågasätta, låtsas om att de känner till oss bättre än vad vi själva gör. i'm a tired gal, hädanefter pekar jag fingret åt er som gör det. tusan vilken bra svenska jag gör av den här bloggen. I ALLA FALL, det jag vill komma till. alla manövrerar vi situationer och förändringar olika. vi gör på vårt sätt - det går bra. mer än bra. så sluta försöka övertyga mig om hur jag ska ställa mig in. tack