förlåt

inatt fick jag ett sms som gav mig riktigt dåligt samvete.. jag är inte en person som sårar andras känslor med min mening. jag är absolut inte någon som leker med andras emotionella tillstånd. men, jag har sårat. och inatt fick jag ett sms med en tankeställare.

jag menade aldrig att skada eller förnärma dig. jag visste vad du kände för mig och jag visste att det var allvar. men, jag spelade inget fult spel. jag var inte med dig för att fördriva tiden eller för att utnyttja dig. jag visste att jag inte kände lika starkt som du gjorde, men jag trodde heller inte att jag kände så pass lite. ibland misstar man sig för närhet och kärlek/känslor. det gör man faktiskt, det är ingen ursäkt. det kan vara svårt att urskilja dem åt. att få närhet när man behöver det kan få en att inbilla sig att man känner något. jag trodde att mina känslor skulle växa, inte minska.

jag önskar att jag var mogen nog just då att säga det här, istället för att undvika dig. det hade nog gjort dig mindre ont. jag var för vek. och egentligen, förstod jag nog din patos heller. inte ordentligt nog. jag vill be dig om ursäkt, med handen på mitt hjärta. det menar jag verkligen. förlåt. förlåt, för vad jag gjorde.