okej, jag måste bara reda ut det här med studenten. en gång för alla. och det är hard stuff, tro mig. jag är uppväxt på gotland, där studenten är den största dagen i ens liv. det spenderas galet mycket pengar på utsmyckning, musik, kläder och framförallt vagnen. (jag tror att medelsnittet ligger på 1500 kr/person, för varje flak?). anyway. eftersom att jag flyttade till halmstad när jag skulle börja gymnasiet så tog jag också studenten där. and man do i regret it? big time. jag fick lära mig otroligt mycket genom att flytta hemifrån som femtonåring, men att inte kunna se tillbaka på studenten som den bästa dagen i mitt liv hittills, är såå jobbigt. i slutändan var det värt det, med tanke på just allt jag fått lära mig och genomgått. men jag måste få sörja student-parten, och det lär ta ett tag. gotlänningar, hör och häpna: tro mig att jag försökte få mina klasskamrater att förstå att studenten endast inträffar en gång. men av en klass på 27 personer så var vi fyra eller fem stycken som kunde tänka lägga åtminstone en tusenlapp på vagnen. resterande satte en maxgräns på 200 kr. ja, 200 kr. därmed blev det balvagn. ni vet, sån där man normalt har hö i. sedan hade vi en helt vanlig stereo, jag antar att mina föräldrar har större förstärkning i deras vardagsrum. glöm globen's högtalare, vi kör stenhårt på .. bergsprängare? typ. för att tillägga: här är det knappast något utspring på en scen framför 40.000 anhöriga. här sprang vi ut på en gräsmatta, utan musik, och sjöng(?) själva. att pryda vagnen, en självklarhet för en gotlänning, är heller inte att ta för givet. men till slut så köpte vi sprayburkar på rusta, ett par lakan, och satte upp. "alkohol och kvinnohål, de enda hål vi tål" - "16.00 redlös, 07.00 arbetslös". fenito. behöver jag fortsätta? för jag har så mycket mer att tillägga. efter att man iaf vandrat ut, hälsat på sina familjer m.m, åkt flak, så åker man hem själv och äter. därefter får man förfesta om man vill, innan man går ut. ni förstår skillnaden?det spelar ingen roll hur mycket jag än försöker. jag kommer aldrig att få uppleva studenten, jag längtar fortfarande efter att få sätta på mig mössan, köra järnet och njuta satan. det känns allvarligt talat inte som om jag upplevt det, över huvud taget. och det är så sorgligt att jag knappt klarar av att kolla på studenten-bilder. från min egen student, eller från alla mina vänner på gotland. det är jobbigt hur man hela livet sett fram emot en dag, och den visar sig bli den största besvikelsen i sitt liv.. också: jag var inte ens full på min stora dag. man fick inte, och detta följdes på riktigt, dricka på "flaken".bör jag förresten kommentera att det regnade, hela dagen? måste varit gud grät för min skull, haha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar